Less skolan, less läxor, less Överkalix och bara allmänt less vardagen. Vill ha förändring och saknar den där lågan, viljan som krävs för att göra de. Spenderar fler dagar hemma än på skolan nuförtiden, behöver motivation. Allt känns bara så tråkigt hela tiden. Dessutom har jag ju lyckats ramla åt helvete i lördags på Idas 18 års fest så min svanskota värker mer än jag någonsin varit med om. Knarkar värktabletter men inte hjälper ju det så värst mycket...

Finns dock en väldigt positiv grej i min gnälliga och tråkiga vardag, idag gick jag på långledigt. Ingen skola förrän tisdag och då är de endast en föreläsning så får se om jag blir hemma till onsdag. Har tagit hem en massa läxor som ska göras meeen vet ju hur de brukar bli med de...

Ligger nu hemma i Storb och funderar vad jag ska se för film, rätt uttråkad ändå. Om det finns nån rolig människa som läser det här så lägg till mig på snap, matildallarsson. Är i behov att socialt folk!

Varit hemma från skolan i tre dagar nu. I måndags slog en hemsk förkylning mig och har legat i feber, hosta och går runt och snorar. Känner mig nu mycket bättre och det kryper i hela min kropp, blir helt galen av att bara sitta inne hela dagarna. Var tvungen ta mig en långpromenad med Holly i eftermiddag för att få lite frisk luft och se nått annat än min lägenhet.

I morgon åker jag till Kalix igen för endast två lektioner. Kan inte förstå att det redan är fredag i morgon, igen. Veckorna går bara snabbare och snabbare men jag klagar absolut inte. Ju fortare tiden går desto fortare kommer sommaren och min 18 årsdag. Har lite svårt att förstå att jag faktiskt fyller 18 år, jag blir myndig, får ta körkort och köpa folköl (det jag ser absolut mest fram emot, ska bli alkis och sitta utanför konsum, sluta duscha och skrämma småbarn).

Väntar på att Lina ska ringa mig så jag har nån att handla med, är ju alldeles för långt att gå, typ 150 meter kan ju dö på vägen.

Idag ringde klockan halv elva på morgonen. Bestämde mig för att inte sova bort dagen som de brukar bli. Drog direkt på mig varmare kläder och gick på en långpromenad med min vovve. Var rätt kallt men ändå skönt. Kom hem med röda kinder, frost i håret och en väldigt nöjd hund. Ligger nu med två filtar runt om mig och funderar på göra lite läxa.

Har börjat se Gossip girl för ett tag sen och jag är helt fast. Brukar försöka låta bli att se serier när de är skola och hålla mig till loven. Gick ju dock inte så bra... Blir ju helt beroende, har inte ens tid till att sova. Att vi har egna datorer på skolan gör ju inte saken nå bättre. 

Under några månader har jag fått höra massa rykten som cirkulerar runt bränna. Ryktena handlar om just mig och mina vänner. Jag har tydligen gjort de ena och de tredje på grund av att jag skaffat nytt umgänge. Jag står för att jag inte är Guds bästa barn men samtidigt är jag en tonåring, jag är en 17årig tjej som måste få testa sig fram i livet, göra misstag och lära mig.

Jag kan ta att folk talar om att jag festar för mycket, missköter skolan och det som är i den stilen. Kan inte säga att jag håller med men vill folk tala om det så låter jag dem göra det. Men när ryktena går över till helt sjuka och extremt osanna saker blir jag faktiskt rent ut sagt förbannad! Det ni vuxna går runt och säger förstör så himla mycket för mig och min familj. Dessutom gör ni mig ledsen, orolig och rädd. Jag som 17årig tjej vill inte ha alla dessa rykten efter mig. Vad ska man egentligen behöva göra för att ni ska förstå någonting?!

Att folk i min egen ålder eller yngre går runt och säger massa skit kan jag leva med men när jag får höra vad alla vuxna människor som ska vara våra förebilder, vuxna som vi ungdomar ska se upp till och behandla med respekt går runt och sprider rykten om tonåringar på sina arbetsplatser och runt middagsbordet. Jag tolererar inte det. Jag tänker inte sitta och behandla er med respekt om inte ni gör likadant.

Jag vill inte gå runt och vara rädd för att ännu ett rykte ska gå loss. Ni tycker säkert att jag inte borde skriva det här om jag inte har någonting att dölja. Men sanningen är den att jag har försökt att inte bry mig, försökt att hålla huvudet högt och inte bry mig men det hjälpte inte direkt. Verkar som att man inte får umgås med vem man vill, göra vad man vill eller säga vad man tycker för då drar snacket igång.

Så tack alla ni människor som sprider skit om mig. Ni förstör mitt liv helt enkelt bryter ner mig sakta men säkert. Hoppas att ni skäms och någon gång lär er att ta reda på fakta innan ni öppnar era käftar igen. Dock är jag tacksam för alla er som är orolig för mig och vill ta reda på om allt som sägs är sanning.

Tack för mig! 

Lovet gick fortare än jag hade förväntat mig. Firade in de nya året som planerat i Lule med ett gäng härliga människor och massa go dricka. Nu är de nya tag de här året. Orkar inte skriva om 2014 som man kanske borde göra nu när de år slut men skrev nått inlägg om de för ett tag sen.

Fredag idag, andra skoldagen efter lovet. Slutar på tio minuter, älskar fredagar! Ska hem till Storb idag och i morgon jobbar jag några timmar, alltid bra med extra pengar. Är som vanligt i stor behov av pengar. De lilla studiebidraget man får på 1050 kronor räcker inte ens två veckor...

Söndag idag då. Julen har passerat och jag är mer än nöjd. Julafton spenderade jag med mina nära och kära. Juldagen blev en kväll fylld av massa glädje och härligt sällskap, kan verkligen inte klaga. Har dock lyckats fucka upp hela mitt dygn. Försöker vända tillbaka de med att vakna nio idag, efter två timmars sömn. Mina ögon svider och pk överdoseras. Så länge jag inte somnar nu under dagen så är de lugnt. 

Om nån timma hoppar jag på bussen som ska ta mig till Lule där jag hittar Jenny. Spenderat i stortsett hela lovet med henne och de tänker jag fortsätta med. Blir dock bara en kort visit eftersom jag jobbar på tisdag men sen åker jag tillbaka till Lule för att fira in de nya året.

Guess what... de är julafton idag!! Eller ja klockan har ju passerat tolv men måste ju lik sova för att kunna fira de på riktigt. Så när jag vaknar om några timmar hemma i Storb får jag alltså fira min första jul här med familjen. Sedan bär de av till moster för att se Kalle, varför bryta en typ tretusen år gammal tradition?! Är så sinnes sjukt less de nu så de finns inte, man har ju sett de i typ 15 år. Man vet nästintill varenda replik. Men man kan ju inte låta bli att se de, ingen jul utan Kalle liksom.

Har firat "mini" julafton ikväll i Nybyn. Fick precis de saker jag önskat mig, så var mycket nöjd. Har fortfarande ingen julkänsla alls men försöker för fulla muggar att få lite inspiration. Förhoppningsvis kommer de i morgon. 

Från förra året.

Nu har några dagar av mitt jullov gått har passat på att sova riktigt ordentligt, hunnit umgås med många av mina underbara vänner, myst hemma i Storb och även fastnat för en ny serie.

Julafton närmar sig med stormsteg och jag har absolut ingen julkänsla alls. Vill ha tillbaka känslan man hade när man var liten och fick pynta julgranen, lyssna på julmusik och äta pepparkakor tillsammans med julmust. Kanske har blivit för gammal eller nå? Vet inte många vuxna människor som har någon specillt stor julkänsla heller. Längtar dock väldigt mycket till nyår! Har fått hem klänningarna som jag beställt och står mellan två stycken. 

Nä nu vill min vovve ut på promenad sen ska jag besöka Manhattans Upper East Side några timmar.